För ett tag sedan jobbade vi med boken Perspektiv på lärande. Efter att ha läst den har jag gått runt och funderat på de Klassiska Lärande Teorierna.
Om man ska kunna lära sig något nytt måste det finnas
förkunskaper. Detta betyder att en person som är helt okunnig inte kan lära sig
något nytt.
Det är just detta som Platons teori, som hör till de
klassiska lärande teorierna, är uppbyggd på. Vad som är fascinerande med
Platons idé, som är över 2000 år gammal, är att den är väl utformade. Den
besvarar både frågan hur man fick dessa förkunskaper och även frågan om hur det
kom sig att en del lär sig snabbare än andra. Men denna teori har sina brister.
För det första hur lärde sig människan dessa förkunskaper från första början.
Kunskapen måste ju komma från någonstans. En annan brist, eller inte direkt en
brist utan mer en trosuppfattning, är att Platons teori är uppbyggd på
återfödelse. Han menade att själen mindes kunskapen från livet innan.
Boken Perspektiv på
lärande börjar med, i stora drag, att beroende på situation finns det olika
strategier för att lära ut på bästa sätt. Men synen på lärande är mer komplicerad än vad man kan
tro vid första anblick. Olika individer har skilda uppfattningar om vad lärande
är och hur det uppstår.
Om detta är ett
fakta hur gör man då för att välja rätt undervisningsstrategi?
Var det för att fröken vill ha kaffe som gjorde att vi fick sluta tidigare ibland??
Skinner (1904-1990) utvecklade inlärningsteorin då han kom fram till operant betingning där han kunde konstatera att ett beteende som får en positiv respons tenderar att upprepas. Man kan använda ett system av positiva förstärkningar eller belöningar för att träna en människa eller ett djur till att utföra ett beteende. (Hwang & Nilsson, Utvecklingspsykologi. s. 43)
Jag tycker att det är en teori som man bör vara väldigt försiktig med om den ska användas i något sammanhang. Den kan skapa ett beroende hos individen som ska ständigt få någon slags belöning för att utföra en uppgift. Eleven måste själv ta intiativ och ansvar i sitt arbete.
Pragmatismen handlar om att ge eleverna verktyg i lärandet
som kan ge dem verklig kunskap, sådan kunskap som går att använda i situationer
i vardagen och verkligheten. Den handlar också om att elever ska generera
kunskap tillsammans med varandra, inte på egen hand. En man som företräder
pragmatismen är John Dewey, han är känd för sina ord ”lerning by doing”. (Säljö, 2012, s.177,) (Phillips & Soltis, 2015, s. 89)
Här kommer vår gruppundervisning för filmuppgiften.
Enskilt arbete
Eleverna får på egen hand leta efter ordspråk som de så småningom ska gestalta. Detta moment behandlar delar av det centrala innehållet i svenska. En av punkterna som denna del berör är
informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn
Vår tanke med valet av enskilt arbete för just sökandet av ordspråk är att eleverna får möjlighet att välja ett ordspråk som intresserar dem vilket leder till motivation till fortsatt arbete med ordspråket. De får även möjlighet att ta eget initiativ.
Diskussion
Eleverna diskuterar med varandra om hur de ska gestalta och iscensätta varandras ordspråk. Denna del berör punkter i det centrala innehållet för både svenska och samhällskunskap. De punkter som delen berör är:
- Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
Tanken med att låta eleverna diskutera ordspråken är för att de tillsammans ska kunna bolla idéer samt motivera och hjälpa varandra. Eleverna får en inblick över hur andra ser på ordspråket och kan genom detta vidga sin vy och få ny förståelse. Detta ger även eleverna en chans att visa kreativitet.
Grupparbete
Eleverna arbetar med digitala verktyg för att iscensätta varandras ordspråk. Denna del berör flera delar av det centrala innehållet i svenska och bild. Dessa punkter är:
- Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
- Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
- Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Denna del ska ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar samt att skapa inkludering då alla kan vara med. Vissa trivs framför kameran medan andra trivs bättre bakom den. Denna del ger även eleverna en chans att växa som personer och prova på nya saker, de får starkare själförtroende.
Utvärdering
Eleverna ser tillsammans på de filmer som de har skapat samt att de gör en självutvärdering där de svarar på tre frågor om:
-Vad de har arbetat med?
-Vad de har lärt sig?
- Vad de vill lära sig i framtiden genom just sådana här uppgifter?
Genom filmerna kommer man se hur eleverna har varit delaktiga samt hur de har arbetat i grupp. Tanken med en utvärdering på slutet är att man får en överblick hur arbetet gick och vad man till nästa gång kan förbättra. Självutvärderingen ger möjlighet att se hur eleverna har uppfattat uppgiften, vad de har lärt sig samt att man får förslag på hur man kan vidareutveckla uppgiften.
Hur skulle ni ha format uppgiften?
Vilka nackdelar samt fördelar kan en sådan här uppgift föra med sig tycker ni?
Under dessa magiska jultider brukar skolorna präglas av julpyssel, träning på julsånger, uppträdanden, adventfiranden och luciatåg.
Jag ser när jag jobbar ute på olika skolor att lärare och elever samlas ihop och läser julsagor. Många väljer också att titta på SVTs julkalender de första minutrarna av lektionen. Det ser ut att vara väldigt mysigt för eleverna och de får också lära sig en hel del om julens historia, gamla traditioner och hur man levde förr i tiden.
Jag ser även många konstnärliga verk som eleverna ha skapat när de har pusslat som de sedan hängt upp i klassrummet och klistrat på fönster.
Det skapar en hel annan miljö i klassrummet där eleverna kan känna sig stolta över sina verk. Det främjar dess kreativitet och fantasi. Många får också utrymme för att visa sina talanger och förmågor när de uppträder.
När jag frågar pedagogerna har alla en egen bild om vad eleverna får lära sig och sammanfattningsvis så tycker alla att det är bra att använda dessa traditonella sammanhang i undervisningen.
I skolans värdegrund står det att
" Utbildningen och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv- värden,traditioner, språk, kunskaper- från en generation till nästa".
Jag tolkar detta som att vi har i vårt uppdrag att undervisa eleverna om gamla traditioner från tidigare generationer och överföra dessa till nästa generation.
Det har även varit en debatt om hur firanden och skolavslutningar ska ske på skolorna. En del skolor har fått ändra på traditionen och andra har valt att överge.
Man kan också se en minskad trend i samhället när det gäller att fira traditioner och olika seder. Kommer denna bild att spegla sig på skolan?
Vad tycker ni att elever kan lära sig när man har julteman, påskteman osv.?
Jag tycker att traditioner är något vi ska behålla i skolan och utveckla. Vi har en mångkulturell grundskola idag där vi kan ta del av varandras traditioner och seder från olika delar i världen och lära oss av varandra.
Tycker ni att traditioner är något vi ska behålla?
Min seriestripp är en travesti på Pavlovs hundar, som bland annat nämns i Lärande skola bildning (Säljö, 2010, s. 143f). Enligt Wikipedia fortsatte han därefter försöken på barn. Varför nämns inte det i litteraturen? Är informationen på Wikipedia felaktig eller anses det svärta hans rykte så att man väljer att censurera det i litteraturen?
Efter att ha läst Klassen
i dialog med omvärlden – pedagogiska vinster när skolan får man en insyn hur datorn kan användas inom
undervisningen. Texten tar upp hur en klass använder sig utav skype, bloggar,
twitter samt lär sig dela dokument. Detta ger dem en möjlighet att uttrycka sig
på nya sätt igenom fotografier eller filmer. Datorer i undervisningen ger även
möjligheten för eleverna att ta reda på information på nya varierande sätt som
genom tidskrifter och dokumentärer som finns på internet.
Texten belyser det positiva med en ökad datortäthet samt tar
upp att fler datorer ger eleverna större chans att lära sig använda tekniken.
Med endast ett fåtal datorer ger eleverna mindre tid med tekniken vilket leder
till att de inte lär sig använda tekniken på bästa sätt.
Men med en växande datortäthet ökar inte kraven på läraren?
Då det blir svårt för läraren att se till att eleverna
verkligen gör det dem ska samt att detta ökar möjligheterna för att mobbning
sker under undervisningen.
Sitter här en fredagskväll och jobbar med mitt PM. Vad barn kan lära sig i fri lek? Jag hittade en artikel i SvD om ämnet fri lek, och att den kanske inte borde vara helt fri ändå? Eller egentligen: att den inte är så fri. Att det är så mycket som påverkar hur vi beter oss, hur samhället ser ut idag, vilka våra föräldrar är, vad vi har för vänner. Han menar bland annat i artikeln att det inte borde få kallas fri lek om vi blir påverkade. Men då undrar jag, vad är annars fri lek? Vi kan ju inte skapa en situation där barnet leker helt fri från påverkan, för då kan barnet inte använda dockor, bilar, bollar, kompisar, eller ens sig själv. Allt vi gör är påverkat av något. Och vi lär oss något av allt vi gör. Skulle vi inte kunna välja att istället för att se det negativa i att barnen är påverkade av allt och alla, så kan vi se det som att barnen lär sig något i varje situation, även om dom är påverkade? Även om det kommer en negativ influens så kan ju barnet välja att ta avstånd från denna. Vi kan inte skydda barnen från allt ont, men vi kan hjälpa barnen att hantera situationerna och lära sig något från dem.
Detta är lite fria tankar kring ämnet, säg gärna emot mig eller kom med nya tankar, men håll inte med mig, skapa en diskussion!
Av veckans uppgift dök det upp en fundering hos mig angående det vi lär oss nu. Visst är det viktigt att kunna dessa datafunktioner med tanken på att många av oss en dag kommer arbeta inom skolan och bli förebild för elever. Att man skulle lyckas med all teknologi som spelar roll i vårt samhälle för mig är skeptiskt. Hur viktigt eller hur mycket är det egentligen att digitalisering bör kombineras i undervisningar. Är det lärare som bestämmer?
Själv kommer jag från annat land där teknologi i hela landet inte omfattade, dock lärare och eleverna engagerar sig på full. Av min erfarenhet här i Sverige märks det att elevernas lärande av de perspektiven vi lärde oss, byggs någonstans, men tyvärr skedd det inte hos alla elever. Många elever visade att de förväntar sig mer av läraren än att komma till skolan och bli tillsagd att sätta på maskinen, syssla med den och sedan håller sig tyst. Hemma räcker, känns som.
Jag är inte för eller mot insatsen av digitalisering i skolan. Men om man som lärare ska motivera och skapa nån mening via det, borde man i alla fall utföra det på pedagogiskt sätt. Annars räknas det som inget lärande sker, tycker jag.
Olika skolor gör olika, det vet vi. Men vad är det effektivaste sättet?
