En film värd att se

Jag hittade denna filmen och tänkte att vilket forum är bättre att dela med sig av denna på än här? Jag tror att detta är ett väldigt enkelt sätt att skapa en positiv atmosfär i klassen och att det faktiskt blir bättre klimat! Något iaf jag är sugen på att prova i framtiden!

Att lära sig genom att iaktta

Innan jag kom till skott att göra den här serien satt jag länge och funderade på hur man kunde illustrera ett lärande som sker genom att iaktta på ett enkelt sätt. Men snart insåg jag att jag tänkte för stort. Hur jag än funderade kunde jag inte komma på några som helst idéer om hur man lärde sig genom att iaktta. Så jag tog ett steg tillbaka och började fundera på vad man själv lekte när man var liten och mindes de sommardagar då man i sandaler hoppade hage med en hel rad andra elever. 

Just denna serie kan man koppla till boken Perspektiv på lärande där Vygotskij beskriver hur människor lär sig av varandra genom att härma, iaktta och imitera. 

Man kan även koppla den till boken Utveckligspsykologi som beskriver hur man lär sig genom att observera andra. Texten nämner hur barn gör det de sett andra personer göra. 

Har ni några andra förslag på vad elever lär sig på skolgården genom att iaktta? 

Eller kanske något ni själva har lärt er genom att iaktta en annan person. 

Klassiska lärande teorier

För ett tag sedan jobbade vi med boken Perspektiv på lärande. Efter att ha läst den har jag gått runt och funderat på de Klassiska Lärande Teorierna.


Om man ska kunna lära sig något nytt måste det finnas förkunskaper. Detta betyder att en person som är helt okunnig inte kan lära sig något nytt.

Det är just detta som Platons teori, som hör till de klassiska lärande teorierna, är uppbyggd på. Vad som är fascinerande med Platons idé, som är över 2000 år gammal, är att den är väl utformade. Den besvarar både frågan hur man fick dessa förkunskaper och även frågan om hur det kom sig att en del lär sig snabbare än andra. Men denna teori har sina brister. För det första hur lärde sig människan dessa förkunskaper från första början. Kunskapen måste ju komma från någonstans. En annan brist, eller inte direkt en brist utan mer en trosuppfattning, är att Platons teori är uppbyggd på återfödelse. Han menade att själen mindes kunskapen från livet innan.

Boken Perspektiv på lärande börjar med, i stora drag, att beroende på situation finns det olika strategier för att lära ut på bästa sätt. Men synen  på lärande är mer komplicerad än vad man kan tro vid första anblick. Olika individer har skilda uppfattningar om vad lärande är och hur det uppstår.

Om detta är ett fakta hur gör man då för att välja rätt undervisningsstrategi?

Operant betingning, seriestripp.

Var det för att fröken vill ha kaffe som gjorde att vi fick sluta tidigare ibland??

Skinner (1904-1990) utvecklade inlärningsteorin då han kom fram till operant betingning där han kunde konstatera att ett beteende som får en positiv respons tenderar att upprepas. Man kan använda ett system av positiva förstärkningar eller belöningar för att träna en människa eller ett djur till att utföra ett beteende. (Hwang & Nilsson, Utvecklingspsykologi. s. 43) 

Jag tycker att det är en teori som man bör vara väldigt försiktig med om den ska användas i något sammanhang. Den kan skapa ett beroende hos individen som ska ständigt få någon slags belöning för att utföra en uppgift. Eleven måste själv ta intiativ och ansvar i sitt arbete.  

Learning by doing, seriestripp

Pragmatismen handlar om att ge eleverna verktyg i lärandet som kan ge dem verklig kunskap, sådan kunskap som går att använda i situationer i vardagen och verkligheten. Den handlar också om att elever ska generera kunskap tillsammans med varandra, inte på egen hand. En man som företräder pragmatismen är John Dewey, han är känd för sina ord ”lerning by doing”. (Säljö, 2012, s.177,) (Phillips & Soltis, 2015, s. 89)

Vår gruppundervisning 2 film

Här kommer vår gruppundervisning för filmuppgiften. 

Enskilt arbete

Eleverna får på egen hand leta efter ordspråk som de så småningom ska gestalta. Detta moment behandlar delar av det centrala innehållet i svenska.  En av punkterna som denna del berör är

informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn

Vår tanke med valet av enskilt arbete för just sökandet av ordspråk är att eleverna får möjlighet att välja ett ordspråk som intresserar dem vilket leder till motivation till fortsatt arbete med ordspråket. De får även möjlighet att ta eget initiativ.

Diskussion

Eleverna diskuterar med varandra om hur de ska gestalta och iscensätta varandras ordspråk. Denna del berör punkter i det centrala innehållet för både svenska och samhällskunskap. De punkter som delen berör är:

- Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Tanken med att låta eleverna diskutera ordspråken är för att de tillsammans ska kunna bolla idéer samt motivera och hjälpa varandra. Eleverna får en inblick över hur andra ser på ordspråket och kan genom detta vidga sin vy och få ny förståelse. Detta ger även eleverna en chans att visa kreativitet. 

Grupparbete

Eleverna arbetar med digitala verktyg för att iscensätta varandras ordspråk. Denna del berör flera delar av det centrala innehållet i svenska och bild. Dessa punkter är:

- Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

- Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

- Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Denna del ska ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar samt att skapa inkludering då alla kan vara med. Vissa trivs framför kameran medan andra trivs bättre bakom den. Denna del ger även eleverna en chans att växa som personer och prova på nya saker, de får starkare själförtroende.

Utvärdering

Eleverna ser tillsammans på de filmer som de har skapat samt att de gör en självutvärdering där de svarar på tre frågor om:

-Vad de har arbetat med?

-Vad de har lärt sig?

- Vad de vill lära sig i framtiden genom just sådana här uppgifter?

Genom filmerna kommer man se hur eleverna har varit delaktiga samt hur de har arbetat i grupp. Tanken med en utvärdering på slutet är att man får en överblick hur arbetet gick och vad man till nästa gång kan förbättra. Självutvärderingen ger möjlighet att se hur eleverna har uppfattat uppgiften, vad de har lärt sig samt att man får förslag på hur man kan vidareutveckla uppgiften.

Hur skulle ni ha format uppgiften?

Vilka nackdelar samt fördelar kan en sådan här uppgift föra med sig tycker ni?

Hur skulle ni vidareutveckla denna uppgift?

Lärande i traditioner.

Under dessa magiska jultider brukar skolorna präglas av julpyssel, träning på julsånger, uppträdanden, adventfiranden och luciatåg.

Jag ser när jag jobbar ute på olika skolor att lärare och elever samlas ihop och läser julsagor. Många väljer också att titta på  SVTs julkalender de första minutrarna av lektionen. Det ser ut att vara väldigt mysigt för eleverna och de får också lära sig en hel del om julens historia, gamla traditioner och hur man levde förr i tiden. 

Jag ser även många konstnärliga verk som eleverna ha skapat när de har pusslat som de sedan hängt upp i klassrummet och klistrat på fönster. 

Det skapar en hel annan miljö i klassrummet där eleverna kan känna sig stolta över sina verk. Det främjar dess kreativitet och fantasi. Många får också utrymme för att visa sina talanger och förmågor när de uppträder. 

När jag frågar pedagogerna har alla en egen bild om vad eleverna får lära sig och  sammanfattningsvis så tycker alla att det är bra att använda dessa traditonella sammanhang i undervisningen. 

I skolans värdegrund står det att

 " Utbildningen och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv- värden,traditioner, språk, kunskaper- från en generation till nästa". 

Jag tolkar detta som att vi har i vårt uppdrag att undervisa eleverna om gamla traditioner från tidigare generationer och överföra dessa till nästa generation. 

Det har även varit en debatt om hur firanden och skolavslutningar ska ske på skolorna. En del skolor har fått ändra på traditionen och andra har valt att överge. 

Man kan också se en minskad trend i samhället när det gäller att fira traditioner och olika seder. Kommer denna bild att spegla sig på skolan? 

Vad tycker ni att elever kan lära sig när man har julteman, påskteman osv.? 

Jag tycker att traditioner är något vi ska behålla i skolan och utveckla. Vi har en mångkulturell grundskola idag där vi kan ta del av varandras traditioner och seder från olika delar i världen och lära oss av varandra. 

Tycker ni att traditioner är något vi ska behålla? 

Länk till artiklar om luciafirande

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2014/11/21/het-debatt-lucia

http://m.gp.se/nyheter/goteborg/1.2922654-det-blir-ingen-goteborgs-lucia-i-ar?utm_source=google.se&utm_medium=organic&utm_campaign=redirect